Äldres psykiska ohälsa: äldres hälsa och livskvalitet
Att drabbas i samband med att åldras
Kartläggning av äldres psykiska hälsa Publicerad 27 mars Regeringen ger Folkhälsomyndigheten i uppdrag att göra en kartläggning av äldres psykiska hälsa och ohälsa med fokus på äldre personers livssituation. Genom en gedigen kartläggning där vi inte bara pratar om äldre utan också med äldre kan mer träffsäkra förebyggande insatser sättas in, säger socialminister Jakob Forssmed. Regeringens insatser på området psykisk hälsa omfattar bland annat att det förebyggande och främjande arbetet ska stärkas och att vården för personer med psykisk ohälsa ska bli mer tillgänglig och jämlik. Många äldre uppger att de har ett gott psykiskt välbefinnande. Samtidigt är den psykiska ohälsan omfattande och uttaget av antidepressiva och lugnande läkemedel högst bland de äldsta. Vid genomförandet av uppdraget ska Folkhälsomyndigheten genomgående beakta äldres egna erfarenheter och äldre personer ska själva få komma till tals och beskriva sin livssituation utifrån det egna perspektivet.
Kartläggning av äldres psykiska hälsa
Intressepolitiskt program Äldre Många äldre personer lever idag med psykisk ohälsa. Depressiva besvär bland äldre personer är så pass vanligt att det kan beskrivas som ett folkhälsoproblem. Drygt var tredje kvinna och var femte man över 77 år anger i undersökningar att de har ångest. I gruppen män över 85 år är suicid fortfarande nästan tre gånger vanligare än bland män under 30 år. Samtidigt är det vanligare bland äldre kvinnor att uppge psykiska besvär, så som ångest och depression, och äldre kvinnor använder antidepressiva mediciner i högre utsträckning. Trots att den psykiska ohälsan bland äldre är ett omfattande samhällsproblem kämpar många äldre personer utan att få rätt diagnos, stöd och behandling. Det är en spretig grupp av människor, med stora skillnader i ekonomi, hälsa och möjligheter till egenmakt. För de äldre som levt länge med psykisk ohälsa kan behoven av vård och omsorg vara särskilt stora. NSPH:s ståndpunkter kring området omfattar både äldre personer som utvecklar psykisk ohälsa senare i livet såväl som äldre som levt länge med diagnostiserad psykisk ohälsa.
Beskriv det normala fysiska psykiska och sociala åldrandet
Lyssna Det finns många faktorer som påverkar risken för psykisk ohälsa, både individens nära omgivning och samhället i stort. Även individens eget beteende och livsvillkor påverkar. De saker som påverkar vår psykiska hälsa är i stort desamma genom livet, även om sådant som sämre fysisk hälsa och svåra livshändelser som förlust av närstående naturligt blir vanligare när vi blir äldre. Allt fler lever tills de är 75 år eller äldre och snart är en fjärdedel av Sveriges befolkning över 65 år. Tiden efter arbetslivet kan medföra särskilda risker för psykisk ohälsa och suicid. Exempelvis genom ökad ensamhet, kroppsliga krämpor och sociala och psykologiska omställningar. Trots att övergången till pension är positiv för de flesta äldre finns det vissa som upplever att den påverkar den psykiska hälsan negativt. Omställningen kan till exempel göra att de känner sig vilsna och har svårt att hitta sin nya plats. Andra upplever att övergången till pensionen är en stark påminnelse om att livet är på väg att ta slut.
Psykiska åldrandet olika faser
Lyssna Psykisk ohälsa bland äldre är vanligt, men uppmärksammas inte tillräckligt. Både primärvården och äldreomsorgen är viktiga för att arbeta förebyggande och tidigt upptäcka symtom. I det här kunskapsunderlaget hittar du en lägesbild och exempel på åtgärder som främjar psykiskt välbefinnande och förebygger psykisk ohälsa bland äldre. Det finns även stora skillnader i psykisk hälsa mellan olika grupper. Bland de äldre som oftare mår psykiskt dåligt finns kvinnor, de med sämre ekonomi och de som bor ensamma. Vidare är tillgången till behandling ojämlik. Äldre är den åldersgrupp som mest sällan får specialiserad psykiatrisk vård. Det är också den grupp där störst andel hämtar ut antidepressiv medicin. Trots att psykisk ohälsa bland äldre är så pass vanligt, uppmärksammas det inte tillräckligt av vare sig personal, äldre eller närstående. Många får därför inte rätt hjälp i rätt tid. Därför finns mycket att vinna på att arbeta förebyggande och tidigt upptäcka symtom.