Förarbete ärvdabalken: ärvdabalken testamente
Ärvdabalken 3 kap 2
Dödförklaring Bouppteckning och dödsboanmälan När en person dör måste en förteckning över den avlidnes tillgångar och skulder göras, en så kallad bouppteckning. Om den avlidne var gift, ska i allmänhet också den efterlevande makens tillgångar och skulder antecknas. Om den avlidne var sambo, och det ska göras en bodelning mellan samborna med anledning av dödsfallet, ska i viss utsträckning även den efterlevande sambons tillgångar och skulder antecknas. Bouppteckningen fungerar som ett underlag för bodelning och arvskifte och måste vara klar inom tre månader från dödsfallet. Inom en månad efter det att bouppteckningen har upprättats, ska den lämnas till Skatteverket för registrering. När tillgångarna efter den avlidne, inklusive eventuell andel i efterlevande makes eller sambos egendom, inte räcker till annat än begravningskostnaderna och andra utgifter med anledning av dödsfallet, kan bouppteckningen ersättas av en dödsboanmälan. Om en förälder dör och lämnar efter sig make och barn under 18 år, ska i regel överförmyndaren utse en god man som ska representera barnet vid bouppteckningen.
Förarbete ärvdabalken:
Regeringskansliets rättsdatabaser
Om rätt att taga arv 1 § Arv kan tagas endast av den som lever vid arvlåtarens död; dock må barn, som är avlat dessförinnan, taga arv, om det sedermera födes med liv. Är fråga om rätt till del i boet efter arvlåtarens efterlevande make, skall hänsyn tagas till tiden för makens död. Är i annan stat svensk medborgare icke likställd med inlänning i fråga om rätten att taga arv, eller måste han där vidkännas större avdrag än denne, äger Regeringen förordna att motsvarande inskränkning skall gälla för den statens medborgare här i riket. Lag Om skyldemans arvsrätt 1 § Närmaste arvingar på grund av skyldskap äro arvlåtarens avkomlingar bröstarvingar. Arvlåtarens barn taga lika lott. Är barn dött, skola dess avkomlingar träda i dess ställe, och skall var gren taga lika lott. Är någon av föräldrarna död, delar arvlåtarens syskon den förälderns lott. I ett avlidet syskons ställe träder dess avkomlingar, och varje gren tar lika lott. Finns det inga syskon eller avkomlingar till dem, men lever någon av arvlåtarens föräldrar, tar den föräldern hela arvet.
Ärvdabalken förkortning
Finnas ej bröstarvingar, taga arvlåtarens fader och moder hälften var av arvet. Är fader eller moder död, dela arvlåtarens syskon faderns eller moderns lott. I avlidet syskons ställe träda dess avkomlingar, och skall var gren taga lika lott. Finnas ej syskon eller avkomlingar av dem, men lever endera av arvlåtarens föräldrar, skall denne taga hela arvet. Äro halvsyskon efter arvlåtaren, taga de med helsyskon eller deras av komlingar del i lott, som skolat tillfalla deras fader eller moder. Finnas ej helsyskon, och äro båda föräldrarna döda, skola arvlåtarens halvsyskon taga hela arvet. I avlidet halvsyskons ställe träda dess avkomlingar. Leva ej arvlåtarens fader, moder, syskon eller syskons avkomlingar, taga farfader, farmoder, morfader och mormoder arvet. Envar ärver lika lott. Är farfader, farmoder, morfader eller mormoder död, skola den dödes barn dela hans lott. Äro ej barn efter den döde, tager den andre av farföräldrarna eller morföräldrarna eller, om även han är död men efterlämnat barn, hans barn den dödes lott.
Kungl. Maj:ts proposition nr /44 år 1958
Har efterlevande maken gjort sig skyldig till förfarande som avses i 3 § , skall, vid beräkning huruvida förkovran föreligger, kvarlåtenskapen ökas med ett belopp, motsvarande den minskning av boet som orsakats av efterlevande maken. Kommentar Paragrafen beskriver en situation där boet ökat i värde efter den först avlidne makens död genom exempelvis arbete eller arv. Denna förkovran det ökade värdet ska tilldelas den efterlevande makens arvingar. Om den efterlevande maken väsentligt minskat kvarlåtenskapens värde situationen som beskrivs i 3 § genom exempelvis en gåva ska dock värdet av minskningen läggas till boets värde för att se om någon förkovran skett, man tillämpar alltså en kombination av 3 § och 4 §. Exempel: A och B är gifta och har inga barn. När A dör görs en bodelning där kvoten är hälften var. Boet är värt , B får därför 50 med full äganderätt som B kan testamentera bort och 50 med fri förfoganderätt som B kan göra vad som helst med under sin livstid men som efter B:s död ska gå till A:s arvingar i första eller andra arvsklassen.