Löntagarfonder dikt: 4 oktober rörelsen
Löntagarfonder dikt:
LO förlorade slaget om löntagarfonderna – det öppnade dammluckorna för marknadslösningar
Dagen då företagarna röt ifrån Dagen då företagarna röt ifrån Publicerad 4 okt Det har gått 40 år sedan den stora demonstrationen mot löntagarfonder. Patrick Krassén tecknar en bild av förloppet som ledde fram till protesterna och frågar vilka lärdomar man kan dra. En sopbil med banderoll Till tippen med fonderna, SAF:s demonstration mot löntagarfonder Bild Svenskt Näringslivs historiska arkiv hos Centrum för Näringslivshistoria. I dag, 4 oktober, är det 40 år sedan den stora demonstrationen i Stockholm mot förslaget om löntagarfonder. Mellan 75 och personer demonstrerade mot S-regeringens förslag om att ägandet av företag gradvis skulle övergå till fonder kontrollerade av facket. Vänstervindarna efter hade blåst genom LO och en skärpt udd riktades mot företagsägare och kapitalägare. Den kom i gång mer på allvar , under ledning av ekonomen Rudolf Meidner, men redan innan dess hade kongresserna i förbunden Pappers och Metall inskärpt kraven på fackligt inflytande över företagen.
Kjell-olof feldt halland
Förslaget syftade till att omfördela ekonomisk makt från privata företagsägare till de anställda genom att delar av företagens vinster skulle fonderas i fonder kontrollerade av fackföreningsrörelsen. Motionen föreslog att frågan om kollektiv kapitalbildning skulle utredas. Orsaken till utredningen var att den solidariska lönepolitiken ansågs fungera dåligt. Tanken med denna lönepolitik var att löntagarna i de högproduktiva företagen skulle hålla tillbaka sina lönekrav samtidigt som löntagarna i de lågproduktiva företagen kunde höja sina löner. En bieffekt av detta var att de mest högproduktiva företagen då kunde göra sig större vinster än vad som möjligen hade varit fallet annars. Detta kallades av facket för "övervinster" som ville att detta utrymme skulle gå till löntagarna, till exempel senare genom löntagarfonder. Men själva "lönehöjningarna" i de lågproduktiva företagen medförde i praktiken en arbetskraftsförflyttning till de mer högproduktiva företagen och branscherna [förtydliga] för att på det sättet säkerställa en hög och jämlik löneutveckling för löntagarna [förtydliga] och garantera den fulla sysselsättningen.
Löntagarfonder 4 oktober
I mitten en av initiativtagarna, vd Gunnar Randholm. Längst till vänster Antonia Ax:son Johnson, arvtagare till Axfoodkoncernen. I augusti hade motståndarna mot löntagarfonder sökt polisens tillstånd för en demonstration med 5 deltagare. De blev 75 , enligt polisens uppskattning, enligt arrangörerna närmare Nu kom den breda reaktionen, säger Peje Emilsson, grundare av PR-byrån Kreab och en av dem som arrangerade demonstrationen. Den stora mobiliseringen överraskade. Småföretagare och högerväljare brukade inte gå ut på gatorna. Men i själva verket synliggjorde demonstrationen något som hade pågått länge. Demonstrationen den 4 oktober var kulmen, säger Peje Emilsson, i dag känd även som grundare av Kunskapsskolan och förespråkare för friskolor. Peje Emilsson, grundare av PR-byrån Kreab och en av arrangörerna till den stora demonstrationen mot löntagarfonder 4 oktober Bild: Linus Sundahl-Djerf Syftade till socialism brukar ses som startåret för striden om löntagarfonderna, som sedan dominerade svensk politik i ett årtionde.
Feldt på ett fotografi i När var hur Kjell-Olof Feldt, född 18 augusti , politiker socialdemokrat ; handelsminister , konsultativt statsråd , finansminister Citerat ur Kjell-Olof Feldts "Alla dessa dagar Lika svårt är det numera att förstå varför vi som huvudmotståndare valde det enda parti som vågade tala om för väljarna inte bara att reformer kostar - för det gjorde även vi - utan också hur de skulle betalas. Även om folkpartiets sätt att finanisera sin skattesänkning kunde kritiseras, borde vi ändå ha sansat oss. Vi visste ju att räkenskapens dag skulle komma också för oss, när våra skattesänkningar och reformer skulle betalas. Dessutom hade ju socialdemokrater i decennier efterlyst stöd från borgerligt håll när det gällde den svåra pedagogiska uppgiften att få medborgarna att förstå att staten behöver pengar för att klara välfärden. Om valkampanjen Ur Kjell-Olof Feldts Alla dessa dagar Vi ställde ut konkreta löften — som sedan måste svikas.