Nötväcka utbredning: nötväcka läte
Nötväcka utbredning:
Utbredning Nötväckans utbredning Nötväcka Sitta europaea är en liten fågelart i familjen nötväckor som häckar över stora delar av Palearktis. Det är en satt fågel, med stort huvud, kort stjärt, lång spetsig näbb och starka fötter. Ovansidan är blekt blågrå, ansiktet vitt, undersidan ljusare i vitt eller orangebeige och den har svart ögonbrynsstreck. Arten delas upp i ett tjugotal underarter. Liksom andra nötväckor födosöker den efter insekter på trädstammar och grenar, och har förmåga att röra sig med huvudet före nedför träd. Frön och nötter utgör en betydande del av dess vinterföda och om hösten lägger arten denna föda på lager. Under vinterhalvåret besöker den gärna fågelbord. Boet placeras i en trädhåla. Arten är vanlig och det finns ingen oro för dess fortlevnad i de större delarna av dess utbredningsområde. Utseende, läte och fältkännetecken [ redigera redigera wikitext ] Nötväckans långa och vassa näbb är ett bra redskap när den letar efter föda under trädens bark.
Nötväcka solöga
Nötväcka Sitta europaea Linné Utbredning Nötväckan förekommer häckande i hela Västmanland, men är knuten till förekomst av lövträd, främst ek Quercus robur. Förekomsten i Skogslåglandet och Bergslagen är därför glesare och på vissa håll rentav lokal. Förutom i skogsmark förekommer den också i parker och trädgårdar. Rutor 5x5 km med fynd under häckningstid 1. Numerär Täthetsdata från inventeringar i Mälarområdet under talet, se nedan under Historik, må vara representativa för Mälarområdets lövskogsdominerade miljöer, men knappast för Skogslåglandet och Bergslagen. Ulf Ottosson m. Under perioden har nötväckan rapporterats under häckningstid 1. Eftersom detta bygger på spontan rapportering snarare än ett systematisk letande är denna siffra sannolikt i underkant jämfört med den verkliga förekomsten. Under den systematiska, men inte helt kompletta, atlasinventeringen påvisades nötväcka i rutor 5x5 km. Figuren nedan antyder en ökning under de senaste tio åren.
Nötväcka — 13 december Nötväckan är som ett yrväder vid fågelmatningen. Den kommer farande i hög fart, slår till på fröautomaten, tar ett frö och far lika snabbt därifrån. En kort stund efteråt upprepas proceduren. Hur hinner den äta? Svaret är att det inte är alltid som nötväckans besök vid fågelmatningen beror på aktuella behov. Oftast handlar det snarare om kommande behov. Nötväckan hör till de fågelarter som hamstrar förråd av mat. En studie som gjorts av nötväckors hamstring visade mycket tydligt att det är för de egna kommande behoven som fåglarna hamstrade. Det händer säkert att nötväckor hittar frön som andra individer gömt, men i de allra flesta fall är det egna frön som hittas. I studien följdes flera nötväckepar. Med hjälp av en fiffig fröautomat, lyckades man styra det så att honan i paret bara fick vita solrosfrön, medan hannen fick strimmiga. Båda fåglarna hamstrade mängder av frön, och när man senare tog bort automaten och följde deras födosök, kunde man konstatera att honan bara letade fram vita frön medan hannen enbart fann strimmiga.
Nötväcka bild
Alla nötväckor häckar i håligheter. Med undantag av de två arterna klippnötväckor använder alla trädhålor, där de gör en enkel kopp fodrad med mjuka material för att lägga ägg på. Hos vissa arter består fodringen av små träaktiga föremål som barkflikar och fröskal, medan den hos andra omfattar mossa, gräs, hår och fjädrar, vilket är typiskt för tättingar. Flera arter minskar storleken på ingångsöppningen och försluter sprickor med lera. Rödbröstad nötväcka gör boet säkert genom att smeta klibbiga bitar av kåda runt ingången. Hanen kletar på kådan på utsidan och honan på insidan. Kådan kan hindra predatorer eller konkurrenter fåglarna som bor i boet undviker kådan genom att dyka rakt in genom öppningen. Bona placeras i klippskrevor, i grottor, under överhängande klippor eller på byggnader. Dess bo kan vara ganska litet men kan väga upp till 32 kg. Denna art bygger också bo i flodbanker eller trädhålor och förstora bohålan om håligheten är för liten.