Ofrivillig barnlöshet man: infertilitet män
Ofrivillig barnlöshet man:
Psykologiska aspekter av ofrivillig barnlöshet
Hur stöttar man ofrivilligt barnlösa? Ofrivillig barnlöshet är ett känsligt ämne för många, och som närstående kan man känna ett starkt behov av att vilja bidra med sitt stöd. Men det är inte alltid lätt att veta hur man kan göra det på ett bra sätt. Trots ens bästa avsikter finns det risk för att det tänkta stödet faktiskt får motsatt effekt. Baserad på intervjuer med experten Stina Järvholm Till dig som närstående: Hur stöttar man ofrivilligt barnlösa? Med tanke på frågans komplexitet bad vi experten Stina Järvholm om vägledning. Hon har hela 20 års erfarenhet av reproduktionsmedicin på Sahlgrenska i Göteborg. I sin nuvarande roll som universitetssjukhusöverpsykolog varvar hon forskning med klinisk verksamhet och hon har svårt att komma på vad som skulle vara mer meningsfullt att ägna sin tid åt. Precis som med mycket annat som är jobbigt i livet så har alla sin egen unika upplevelse av en situation. Även om man tycker sig ha varit med om något liknande så är det alltid svårt att jämföra sin upplevelse med någon annans.
Sekundär barnlöshet
Huvudbudskap Summary in English Heterogeniteten i gruppen som i dag genomgår assisterad befruktning innebär att psykologiska aspekter av infertilitet också är mångfasetterade. Generellt är den psykologiska hälsan i denna grupp relativt god. De risker som finns är ofta kopplade till negativt behandlingsutfall och permanent barnlöshet. Den reproduktionsmedicinska vården i Sverige och i stora delar av världen var fram till början av talet i huvudsak till för heterosexuella par som genomgick behandling med egna könsceller eller spermiedonation. I dag är gruppen som genomgår assisterad befruktning betydligt mer heterogen, och differentierad psykologisk kunskap blir därför nödvändig. Utöver fokus på de många olika grupper som i dag genomgår reproduktionsmedicinsk behandling är det också viktigt att hålla i minnet att det som är kunskap på gruppnivå kan se annorlunda ut på individuell nivå. Generella psykologiska aspekter såsom copingstil, låg självkänsla och sårbarhet för stress predicerar psykologisk belastning i denna livssituation snarare än assisterad befruktning per se [1].
Hur vet man om man är steril kvinna
Behandling får inte ges om det innebär betydande risker för kvinnans hälsa under behandling, graviditet eller förlossning, eller fara för det blivande barnets hälsa. Kvinnans BMI ska vara under Kvinnans ålder ska vara under 40 år vid varje behandlingstillfälle, gäller även vid andra och tredje behandlingen. Med behandlingstillfälle menas start med mediciner. Detta gäller alla typer av behandlingar även spermiedonation, äggdonation. Ej vara steriliserad, gäller även mannen i ett par. För par gäller även: Stabil relation 2 år vid behandlingstillfället. Sammanboende och folkbokförda på samma adress. Minst ett års ofrivillig barnlöshet, såvida inte tidigare känd faktor föreligger äggledarskada, avsaknad av spermier etc. Partners ålder ska vara under 56 år. Båda föräldrarna förväntas ta hand om barnet under hela dess uppväxttid. För ensamstående kvinnor gäller även: Får inte vara gift, registrerad partner eller sambo. Så går utredningen till Utredningen, som medicinskt är förhållandevis standardiserad, inkluderar blodprover, ett spermaprov på mannen i ett heterosexuellt par, kontroll av kvinnans ägglossning samt undersökning av kvinnans livmoder och äggledare med ultraljud.
Utredning av ofrivillig barnlöshet
Publicerad: Uppdaterad: Drömmen om att få bli någons förälder Bild: Rubrik: Illustration av Peter Gehrman Enligt WHO är nära 50 miljoner par runt om i världen ofrivilligt barnlösa. Och efterfrågan på assisterad befruktning väntas öka — för behandlingarna har blivit både effektivare och tillgängliga för fler. Läs den första artikeln i ett fördjupningstema om ofrivillig barnlöshet från KI:s tidning Medicinsk Vetenskap. Text: Annika Lund för Medicinsk Vetenskap nr 1, Tema: Ofrivillig barnlöshet Det är välkänt att när välfärden ökar, då föder kvinnor i genomsnitt färre barn. Som en följd föder kvinnor på global nivå allt färre barn. År födde kvinnor på global nivå genomsnittligen 4,97 barn. Nära sju decennier senare, år , födde världens kvinnor i genomsnitt 2,31 barn var. Och nedgången väntas fortsätta. Enligt en prognos publicerad i The Lancet år väntas kvinnor föda 1,66 barn i globalt genomsnitt år , utifrån beräkningar som väger in bland annat ökad tillgång till utbildning och preventivmedel.