Lövträd sälg: sälg bilder
Sälg – en nyckelart
Den finns naturligt i hela landet och är mycket viktig för bin och tidiga vårfjärilar. Sälgen har också ett eftertraktat virke. Tidig vår - blommande sälg. Sälgen är en av våra tidigare invandrare till landet bland lövträden, och redan för år sedan nådde trädslaget nordligaste Sverige. Utseende Sälgen kan vara både en buske och ett träd. Årskvistarna är kort gråludna med håriga eller kala knoppar. Bladskivorna är bredast på mitten med en ojämnt naggad kant. På ovansidan är de nästan kala och mörkgröna, på undersidan blekgröna och krushåriga. Barken på en ung sälg är slät och grönaktig. En äldre sälg får tjockare skorpbark som spricker upp och blir rödbrun i sprickorna. Sälgen är tvåbyggare, det vill säga att den har han- och honblommor på olika träd. Han- och honträd kan bara skiljas åt när de har hängen blommor. Illustrationer Bo Mossberg från Den nordiska floran. Utbredning och ståndort Sälgen förekommer i nästan hela Europa, med undantag för södra Spanien och södra Balkan, och österut ända till norra Japan.
Sälg (Salix caprea)
Utbredning Sälg Salix caprea är ett lövträd som tillhör videsläktet och familjen videväxter. Sälg är Hälsinglands landskapsträd. År 10 —8 f. Då de första ädla lövträden började komma omkring 7 f. Till nordligaste Sverige nådde sälgen omkring 4 f. Detta kommer från palmsöndagens processioner i katolsk tid då man strödde ut palmkvistar. När palmsöndagen infaller finns i Nordeuropa ofta inte mycket annat utslaget än just sälg, varför man istället för palmkvistar använde sälgkvistar. Den asiatiska sydliga utbredningsgränsen ligger norr om Altaj och går sedan ungefär längs med den mongoliska gränsen. I Nordeuropa växer sälgen upp till Skandinaviens nordligaste delar samt till Kolahalvön. Den växer även på ön Sachalin och på södra Kurilerna , med isolererade bestånd norrut, däribland på Kamchatkahalvön. Sälgen är det vanligaste videt i Sverige. Den växer rikligt i småskog, hagar, skogsbryn, vägrenar och gärdsgårdsbackar. Arten växer i låglandet och i bergstrakter upp till meter över havet.
Sälg på hösten
Illustration: Skogssällskapet Vetenskapligt namn: Salix caprea Sälgen invandrade till Sverige efter att isen smält för cirka år sedan. Trädet var tillsammans med rönn, björk och asp väldigt tidiga att komma till Sverige. Idag är sälgen spridd över hela landet. Sälgen förekommer på de flesta marktyperna men trivs bäst i soliga lägen, på ängsmarker, i skogsbryn och i hagar. Sälgen tillhör släktet Salix, ett släkte som finns som träd, buskar och ris i hela landet. Det här är långt före trädets blomning. Sedan blommar trädet i april på bar kvist. Precis som andra salixarter har sälgen hon — och hanblommor på skilda plantor, det kallas tvåbyggare. Trädet blomning ger mycket pollen och nektar, det är viktigt för att pollinerande insekter ska överleva den kritiska våren. Det gillas även av nyanlända vårfåglar som vill äta insekter. Fler än arter av djur och växter använder sig av sälgen eller andra viden som växtmiljö. Hälften av dessa har specialiserat sig på att leva just på viden.
Lövträd sälg:
Sälg ved
Dela på Facebook I Sverige finns det 36 olika videarter, alltifrån små centimeterhöga ris på fjället till högvuxna träd i skogen. Många arter kallas för vide eller pil, men några har mer specifika namn som jolster och sälg. Sälgen finns i hela landet förutom på kalfjället och växer i skogar och skogsbryn, men förekommer också i odlingslandskapet. Barken är grå och skrovlig och bladen är stora, ovala och mörkgröna. Arten blir oftast trädformig och kan bli upp till 15 meter hög, men blir ofta mångstammig och ibland även buskformad. Sälgen skjuter stubbskott, vilket betyder att om man sågar ner en sälg så kommer nya sälgkvistar skjutas från stubben. Sälgen är en så kallad tvåbyggare, vilket betyder att hon- och hanblommor sitter på separata buskar. Hanträden har starkt lysande gula ståndare och honträden gulgröna pistiller. Sälgen har en bra överlevnadsstrategi, den kan skjuta skott även om den till synes varit död i flera år.