Svensk bär: alla bär
Lyxiga svenska bär
Publicerad den 5 augusti, Något som älskar att växa i Sveriges varierande och lite kalla klimat är bär. Förutom att bär är supergott och kan användas till mycket är de dessutom fulla av nyttigheter som kroppen blir glad av - så passa på att äta bär året om. Här får du reda på mer om våra svenska bär och självklart tipsar vi om goda recept med bär i. Text: Julia Åkerblom Annons Bär beskrivs ofta som en superfood, alltså mat med ett väldigt högt näringsinnehåll som är bra för kroppen. Acaibäret har på senare år blivit allt mer populärt och kallas ofta för världens nyttigaste bär. Om så är fallet lämnar vi osagt — det vi kan säga är att våra svenska bär gärna är med och tampas om den åtråvärda titeln som världens nyttigaste bär. Visste du förresten att det finns mycket som räknas som bär utan att vi kanske visste om det? Både äpplen, päron, plommon men också rabarber och fläder tillhör bärfamiljen. Foto: Malin Andersson Lista över våra svenska bär Det finns en mängd ätbara bär i Sverige, vissa mer kända än andra.
Giftiga röda bär
Vänföreningar Bärtider och ätliga bär Bärplockning är ett härligt sätt att vistas i naturen under den snöfria tiden. Försäkra dig om en god bärskörd genom att gå på utflykt i skogen före bärsäsongen och kolla blomningen, mognandet och skördeutsikterna. På våren när snön nyss har smält och tjälen fortfarande sitter i marken kan du ta dig till öppna myrar och smaka på de saftiga tranbären. På försommaren kan du samtidigt titta efter var och hur rikligt blåbären och lingonen blommar. Därefter lönar det sig att följa väderleken: frost och torka minskar bärskörden. Ätbara bär Nedan berättas om våra ätbara bär ungefär i den ordning de mognar. Smultron Smultronet är det av våra vilda bär som mognar först, i början av juli. Arten är allmän på torrängar, i vägrenar och skogskanter och på hällmarksängar i södra och mellersta Finland. Bären konserveras sällan, men under en utflykt är det trevligt att mumsa i sig smultron på plats och ställe.
Bärtider och ätliga bär
Inom kategorin stenfrukter ingår bland annat plommon. Äpplen, päron, plommon, sötkörsbär och surkörsbär är arter som först utnyttjats som vilda och sedan i mer ordnade odlingar i det som är den egentliga trädgården. Beskrivning Många sorter av dessa arter har därefter importerats. Frukter som vi har odlat men som inte klarar sig utan extra omsorg är persikor och aprikoser men dessa har ofta försvunnit efter kallare vintrar. Inomhus har även en del citrusarter odlats. Av bär är det främst krusbär, svarta vinbär, röda vinbär och hallon som vi länge både samlat vilt och odlat. Andra arter är smultron, nypon, havtorn, lingon, blåbär, björnbär, blåhallon främst på Gotland där de kallas salmbär , hjortron, åkerbär norra Sverige , slån och fläder. Vinodlingar har förekommit i Sverige men inte i någon större skala vilket gör det svårt att kalla denna art traditionell. Jordgubben uppstod på talet som en artkorsning mellan två amerikanska smultronväxter. Dess popularitet växte men blev riktigt stor först en bit på talet då man genom förädling lyckades få dem att smaka mer.
Svenska frukter
Bärplockning har en nära koppling till allemansrätten, och vi har en lång tradition i Sverige av att både plocka och tillvarata våra bär. Hur mycket bär det blir kan variera mycket år från år, men enligt Sveriges lantbruksuniversitet mognar ungefär ton vilda bär under ett normalår. Den svenska skogsbärsnäringen använder årligen 10 —20 ton skogsbär och av bären tillverkas livsmedel och hälsokost som säljs i Sverige och utomlands. Kvar i skogen blir alltså merparten av bären. Vi har en enorm resurs i våra svenska skogsbär då vi i dag endast plockar cirka 4 procent av alla bär. Genom våra goda och hälsosamma svenska vilda bär kan landsbygden ha en nyckelroll som livsmedelsproducent via lokal förädling, försäljning, innovationer och export. Många olika faktorer påverkar hur vi ska lyckas få mer bär plockade och in i livsmedelsproduktionen. Den svenska bärindustrin kan utvecklas och bidra till både en ökad försörjningsförmåga och en regional utveckling i skogslänen.