dippack.pages.dev



Hjälp med barn som inte lyssnar: barn som inte lyssnar 4 är


  • hjälp med barn som inte lyssnar
  • Barn som inte lyssnar i förskolan

    Du har bett ditt barn att göra något, lugnt och rationellt. Men allt du får tillbaka är tystnad. Så du frågar igen. Men samma respons, ingenting! Det är lätt i en sådan situation att ens känslor väller över och att man då tappar kontrollen. Det är en utmaning för varje förälder när de upplever att barn lyssnar inte. Som förälder blir man väldigt frustrerad och upprörd. Och då blir det lätt att man höjer rösten och får ut sig en massa hemskheter. Och resultatet är att alla då mår dåligt. Du ska självklart inte låta denna attityd bli en vana. Men barn lyssnar inte utav en anledning. Att skrika fungerar inte, det har du redan försökt. Har du försökt med att försöka förstå varför ditt barn ignorerar dig då? Barns ignorans är inte ett problem I de flesta fallen så är ditt barns ignorans ett symptom bara och inte ett problem. Det betyder att ditt barns sätt att reagera mot dig är ett resultat av ett annat underliggande problem. Och det är det problemet du måste försöka att få fram.

    Barn som inte lyssnar 9 är

    Jag har en dotter på snart 5 år och en son på 3,5 år. För det mesta leker de bra och är vänner, ett problem är att vår dotter kan vara så himla retig och slå på honom när han inte gör som hon säger. Det gör att jag blir en tjatig mamma, och det vill jag absolut inte vara. De är världens underbaraste barn men det tar mycket energi på en när de inte lyssnar. Jag behöva säga till henne flera gånger att hon inte ska slå honom. Varför gör hon så? Det är lite så på dagis också, hon lyssnar inte alltid på vad fröknarna säger. Hon är annars ganska blyg och tillbakadragen när hon möter nya människor. De sa på dagis att hon kan vara lite retig och tjuvnypa de andra barnen ibland. Det är inte kul att höra. Hon har ju kompisar på dagis och leker bra och så men man är ju rädd att hon blir utanför om hon fortsätter. Vad ska jag göra? Jag har pratat lite med henne om att man måste lära sig att lyssna och så vidare och då förstår hon. Det känns lite som att vi har misslyckats i uppfostran, ändå tycker jag själv att jag haft och har ett bra tålamod med barnen och älskar att vara med dem och vi hittar på mycket roliga saker tillsammans.

    Hur får jag mina barn att lyssna på mig?

    Intervju Därför funkar varken tjat eller skäll - psykologernas tips för att få barnen att lyssna! Nej, det ingår inte i föräldrarollen att tjata ihjäl både dig själv och barnen. Ändå ger vi våra barn upp till 17 uppmaningar i halvtimmen!! Här får du experternas svar på hur du minskar tjatet. Motivationen att göra det vi föräldrar tjatar om ökar inte, utan minskar, säger psykologerna Kajsa Lönn Rhodin och Maria Lalouni som skrivit boken Vad alla föräldrar borde få veta. Men trots det fortsätter vi att tjata. Därför fortsätter vi tjata och fastnar i en tröttsam process som också kan leder till upptrappning, förklarar de. Här är Kajsa och Marias råd för att bryta tjat-mönstret: Skapa tidsmarginaler i stunden Försök se om det går att öka tidsmarginalerna. Kan ni gå upp lite tidigare, plocka fram kläderna redan på kvällen eller är det något i frukostrutinen som kan ändras? Det är mer effektivt än att upprepa något 15 gånger. Se över er situation och sortera i stressen, fundera på vad i ditt liv som är möjligt att påverka och vad du behöver acceptera.

    Hjälp med barn som inte lyssnar:

  • Hur får jag mina barn att lyssna på mig?
  • barn som inte lyssnar i förskolan
  • En 5-åring som inte lyssnar!
  • barn som inte lyssnar 9 är
  • barn som inte lyssnar 4 är
  • Barn som inte lyssnar diagnos
  • En 5-åring som inte lyssnar!

    Jag har en 1 åring, 8 åring och en 9 åring. Och jag känner mig helt maktlös. Jag har hamnat i en nedåtgående spiral vad gäller tjat, bråk och upprepningar. Jag är helt matt och ser inte vad jag ska göra åt det. Jag känner bara för att stampa i golvet och skrika eller bara falla ihop i en hög och gråta. Jag vill så gärna hitta ett sätt för min 8 och 9 årig ska lyssna. Är så orolig att det kommer en dag när vår 1åring gör som sina storasyskon. De fullkomligt avgudar sin lillebror och är fantastiska med honom och jag försöker berömma och vara positiv i vardagen och ha egentid med var och en av dom. Ett exempel från oss är måltiderna om vi har en måltid utan spring, studs på stolen tjafs, avbrytande etc försöker jag berätta hur mysigt det var och hur glad jag blir i hjärtat att vi sitter och pratar med varandra om dagen och hur glad jag blir över att få höra om deras dag och att de vill höra om vår dag etc. Men de middagarna är så sällsynta.