Nervsystemets uppbyggnad: sympatiska nervsystemet
Nervsystemets uppbyggnad:
Motoriska nervsystemet
Även känslor och tankar har sitt ursprung i vår hjärna vilket gör detta organ omöjligt att förbise när man studerar människans psykologi. Nervsystemets uppbyggnad Nervsystemets uppgift i kroppen är att ta emot och förmedla signaler till kroppens olika delar. Det finns nervceller som för signaler till hjärnan, de som skickar signaler inom hjärnan och de som skickar signaler vidare från hjärnan. Information från kroppens olika organ och våra sinnen skickas alltså till hjärnan och där bearbetas den. Vi jämför med tidigare insamlad information, analyserar och fattar beslut för att sedan skicka ut order till kroppen om hur den ska agera. Nervsystemets indelning Vårt nervsystem brukar delas in i det centrala nervsystemet CNS som består av hjärnan och ryggmärgen samt det perifera nervsystemet PNS som består av alla de nervceller som finns utanför hjärnan och ryggmärgen. Det perifera nervsystemet brukar först delas in i en motorisk och en sensorisk del.
Parasympatiska nervsystemet
För barn 0—fyller 19 i år och äldre över 84 år är patientavgiften 0 kr. Frikort gäller. Observera att kostnaden kan ändras om du behöver träffa annan vårdpersonal än förväntat eller komma på återbesök. Neurologiska tillstånd kan vara orsakade av bland annat stroke, infektion och ärftliga faktorer. Så funkar ett digitalt vårdbesök Vad är nervsystemet? Nervsystemet är kroppens snabbaste signalsystem. Genom nerverna leds elektriska impulser, som gör det möjligt för olika delar av kroppen att kommunicera med varandra på ett ögonblick. Den här kommunikationen är nödvändig för de flesta kroppsliga funktioner, såväl viljestyrda rörelser som sådant som sker per automatik, till exempel matsmältning. Nervsystemet har också en styrande och samordnande roll. Hjärnan tar ständigt emot och bearbetar information från sinnena och kroppen. Den beslutar över, och synkroniserar, kroppens reaktioner och aktiviteter. I hjärnan lagras även minnen och inlärda färdigheter, som till exempel språk eller förmågan att cykla.
Hjärnan och nervsystemet
Hur fungerar nervsystemet? I kroppen aktiveras hela tiden många typer av funktioner som nervsystemet deltar i. Det centrala nervsystemet består av hjärnan och ryggmärgen. De samlar in information från det perifera nervsystemet, alltså från sinnena och kroppen. Det centrala nervsystemet styr, samt vid behov anpassar, kroppens reaktioner utifrån den information som det samlar in. Nervsystemet fungerar automatiskt Eftersom det centrala nervsystemet hela tiden får ta emot en enorm mängd signaler så hanterar det en stor del av informationen automatiskt och omedvetet. Man blir alltså medveten endast om en bråkdel av alla signaler och all information. De olika signalerna har även olika prioritet. På så sätt kan det centrala nervsystemet reagera snabbt på viktiga signaler. Detta är viktigt framför allt vid farliga situationer. Ifall man varje gång själv medvetet skulle behöva fundera och välja hur man ska agera så skulle det gå betydligt långsammare.
Hjärna och nervsystem
Myelinskida Grovstruktur för en typisk nervcell Nervsystemet består av nervvävnad vars celler delas upp i två huvudtyper. Dels Nervceller , även kallade neuroner, och dels stödjeceller, benämnda gliaceller eller neuroglia. Nervceller är särskilt anpassade för att underlätta elektrisk signalering, ibland över längre avstånd, inom kroppen. Många nervceller karakteriseras också av utskott kallade axon , vars uppgift är att fortleda utgående signaler, ibland över långa avstånd. Synapser kallas de övergångar mellan nervceller, vanligen mellan axon och dendriter, där den ena cellens signaler tas emot av en annan cell. Gliaceller grekiska : γλία, ungefär "lim" skiljer sig från nervceller i form och funktion. Deras namn kommer sig av en missuppfattning om deras funktion i samband med att de upptäcktes på talet. Gliacellerna deltar inte direkt i fortledningen av elektriska signaler genom nervsystemet, varken inom den egna cellen eller i synapser. Däremot verkar de indirekt genom att upprätthålla den extracellulära miljön, med avseende på nivåerna av olika joner och andra neurotransmittorer som behövs för fortledningen av nervimpulser.